En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige kräver det regelbunden utgivning minst en gång per vecka.
Begreppet präglas av dagspresskaraktär med fokus på nyheter och opinionsbildning. Det skiljer sig från tidningar med längre intervall genom sina kärnkriterier.
Svenska dagstidningar har en lång historia och hög räckvidd trots minskande antal läsare.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning minst en gång per vecka. |
| Aktualitet | Fokus på nyheter. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
| Universalitet | Bred täckning av samhälle och värld. |
- Periodisk publikation med nyhetsrapportering för allmänheten.
- I Sverige: minst ett nummer per vecka inklusive löpsedel och bilaga.
- Internationellt: utgivning minst två gånger per vecka.
- Etymologi från 1780-talet, syftar på regelbunden nyhetsförmedling.
- Hyponymer som morgontidning och kvällstidning.
- Ordet ”tidning” betyder nyhet, inte frekvens.
- Hög räckvidd i Sverige trots nedgång.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Definition Sverige | Skrift med dagspresskaraktär | Lagstiftning |
| Utgivningsfrekvens SE | Minst 1/vecka | Wikipedia |
| Internationellt | Minst 2/vecka | Wikipedia |
| Kriterier sedan 1800-t | 4 kärnkriterier | NE |
| Etymologi | Från 1780-talet | Wiktionary |
| Första i Sverige | 1645 Ordinari Post Tijdender | Wikipedia |
| Störst 2006 | Aftonbladet 416 500 ex | Wikipedia |
| Engelsk översättning | Daily newspaper | Cambridge |
Hur definieras dagstidning i Sverige och internationellt?
I svensk lagstiftning är en dagstidning en skrift med dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Den utkommer normalt minst ett nummer per vecka inklusive löpsedel och bilaga.
Vilka är de fyra kriterierna?
Sedan 1800-talet definieras begreppet av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Dessa säkerställer regelbundenhet, nyhetsfokus, tillgänglighet och bredd.
Tidningar med längre intervall än dagligen kan ändå klassas som dagstidningar om kriterierna uppfylls.
Internationella skillnader
Internationellt räknas tidningar med utgivning minst två gånger per veckan som dagstidningar.
Vad är historien för dagstidningar i Sverige?
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. De har spelat en roll i demokratisering och opinionsbildning.
Tidiga exempel
Ordinari Post Tijdender från 1645 är en av de första, senare kallad Post- och Inrikes Tidningar. Under 1700-talet ökade antalet.
Växt från 1860-talet
Dagens Nyheter grundades 1864, Göteborgs-Posten 1863 och Helsingborgs Dagblad 1867. Dagligt Allehanda från 1776 var den första dagliga.
”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse. Inte frekvens.
Vilka är de största svenska dagstidningarna historiskt?
Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk, sålde 416 500 exemplar på vardagar år 2006. Expressen/GT/Kvällsposten, oberoende liberal, nådde 326 000 exemplar samma år.
Svenska dagstidningar har hög räckvidd internationellt trots minskande läsare.
Nyckelhändelser i utvecklingen av svenska dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första. Wikipedia
- 1758: Norrköpings Tidningar grundas. Källa
- 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga tidningen. Wikipedia
- 1863: Göteborgs-Posten startar. Wikipedia
- 1864: Dagens Nyheter grundas. Wikipedia
- 1867: Helsingborgs Dagblad lanseras. Wikipedia
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklart eller ej specificerat |
|---|---|
| Definition i svensk lag: minst 1 nummer/vecka | Aktuella upplagor efter 2006 |
| Fyra kriterier sedan 1800-talet | Exakta internationella variationer |
| Historia från 1645 | Moderna digitala förändringar |
| Största 2006: Aftonbladet, Expressen | Framtida räckviddstrender |
Bakgrund till begreppet dagstidning
Termen ”dagstidning” härstammar från 1780-talet och betonar regelbunden nyhetsförmedling. ”Dagblad” syftar på dagens tryck, som i Helsingborgs Dagblad.
På engelska motsvaras det av ”daily newspaper”. Ordet ”tidning” lästes ursprungligen som ”stadens nyheter” i namn som Norrköpings Tidningar. Källa Se aven Australiainsight for fler detaljer. För mer information om den verkliga adoptionstragedin i Good American Family, se $Good American Family verkliga adoptionstragedin.
Enligt Kryssakuten är det en periodisk publikation med nyhetsrapportering.
Källor och referenser
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.
Präglas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Svenska dagstidningar diskuteras i flera källor som Wikipedia och Språktidningen.
Sammanfattning: Nyckelfakta om dagstidning
En dagstidning kännetecknas av regelbunden nyhetsrapportering för allmänheten, med minst veckovis utgivning i Sverige. Historien sträcker sig till 1600-talet, med stark tillväxt på 1800-talet och hög räckvidd än idag.
Behöver en dagstidning utkomma dagligen?
Nej, minst en gång per vecka i Sverige räcker, inklusive löpsedel och bilaga.
Vad betyder ”dagblad”?
Ett för dagen tryckt blad, som i Helsingborgs Dagblad.
Varför heter det ”tidning”?
Från fornsvenska ”tidhning”, betyder nyhet eller underrättelse.
Är digitala versioner dagstidningar?
Definitionen fokuserar på tryck och periodicitet; digitalt ej specificerat i källorna.
Vilka är hyponymer till dagstidning?
Morgontidning och kvällstidning.
Hur översätts dagstidning till engelska?
”Daily newspaper”.
Har alla dagstidningar löpsedel?
Normalt ja, enligt svensk definition.
Du vill inte missa
Korta utbildningar på distans som ger jobb – komplett guide
Salomon Active Skin 4 – Recension, storleksguide och pris
Bebis frustrerad vid amning? Orsaker och lösningar
Den otroliga vandringen svenskt tal – var streamas den
Hemnet Strängnäs lägenheter: 96 i centrum, 128 i kommunen
Gran Canaria Väder Januari – 20 grader, låg nederbörd och soltimmar
