En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten, med reguljär utgivning minst en gång per vecka i Sverige. Den skiljer sig från veckotidningar genom sin dagspresskaraktär och fokus på aktualiteter.
I svensk lagstiftning definieras dagstidning som en skrift med dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning, som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Svenska dagstidningar har en lång historia sedan 1600-talet och behåller höga upplagor trots minskande läsekretsar jämfört med andra länder.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning minst en gång per vecka. |
| Aktualitet | Fokus på nyheter och aktuella händelser. |
| Publicitet | Tillgänglig för allmänheten. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och olika samhällsområden. |
- Dagstidning avser publikationer med dagspresskaraktär och reguljär nyhetsförmedling.
- Minst ett nummer per vecka i Sverige, inklusive löpsedel och bilaga.
- Internationellt minst två gånger per vecka.
- Fyra centrala kriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
- Tidningar med längre intervall än dagligen kan klassas som dagstidningar.
- Ordet belagt sedan 1780, med hyponymer som morgontidning och kvällstidning.
- ”Tidning” från fornsvenska ”tidhning”, betyder underrättelse eller nyhet.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Definition Sverige | Minst en gång/vecka | Wikipedia |
| Internationellt | Minst två gånger/vecka | Wikipedia |
| Kriterier 1800-tal | Periodicitet m.m. | NE |
| Etymologi | Belagt 1780 | Wiktionary |
| Första i Sverige | 1645 Ordinari Post Tijdender | Wikipedia |
| Daglig 1776 | Dagligt Allehanda | Wikipedia |
| Störst 2006 | Aftonbladet 416 500 | Wikipedia |
| Engelsk term | Daily newspaper | Cambridge |
Hur definieras dagstidning i lag och internationellt?
I svensk lagstiftning kräver dagstidning dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning, minst ett nummer per vecka inklusive löpsedel och bilaga, enligt Kryssakuten.
Kriterier sedan 1800-talet
Fyra centrala kriterier har gällt: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Dessa säkerställer regelbundenhet, nyhetsfokus, allmän tillgänglighet och bred täckning.
Periodicitet innebär regelbunden utgivning. Aktualitet fokuserar på nyheter. Publicitet gör den tillgänglig för alla. Universalitet täcker globala ämnen, enligt NE.
Internationella skillnader
Internationellt klassas tidningar med utgivning minst två gånger per vecka som dagstidningar. Även längre intervall än dagligen accepteras i vissa fall.
Varifrån kommer ordet dagstidning?
Ordet dagstidning är belagt sedan 1780 och avser tidningar som regel utkommer dagligen. Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
”Tidning” från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder underrättelse eller nyhet, inte tidsperiod. Relaterat till latinets diurnus, enligt Språktidningen och Janolof Bengtsson.
Namn som Dagbladet syftar på ett för dagen tryckt blad.
Historia för dagstidningar i Sverige
Dagstidningar har utgivits i Sverige sedan 1600-talet. Pressen växte från 1860-talet med titlar som Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, vilket bidrog till demokratisering.
Svensk historik i tidslinje
- 1645: Ordinari Post Tijdender, senare Post- och Inrikes Tidningar, en av de första.
- 1700-talet: Ökande antal dagstidningar.
- 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga tidningen.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1867: Helsingborgs Dagblad utkommer.
- 2006: Aftonbladet största med 416 500 exemplar på vardagar.
Vad är etablerat och oklart om dagstidningar?
| Etablerad information | Oklart eller äldre data |
|---|---|
| Definition i svensk lag: minst en gång/vecka. | Aktuella upplagor; data från 2006 visar Aftonbladet 416 500, Expressen 326 000. |
| Fyra kriterier sedan 1800-talet. | Exakta nutida trender trots höga upplagor relativt andra länder. |
| Historia från 1645. | Internationella variationer i utgivningsfrekvens. |
Upplagor från 2006 för Aftonbladet (oberoende socialdemokratisk) och Expressen/GT/Kvällsposten (oberoende liberal). Nyare siffror saknas här.
Kontext och betydelse av dagstidningar
Dagstidningar spelar en central roll i nyhetsförmedling och opinionsbildning. De riktar sig till allmänheten med universalitet i rapportering från hela världen.
Engelsk översättning är ”daily newspaper”. I Sverige behåller de styrka trots digitala förändringar.
Svenska dagstidningar har bidragit till demokratisering sedan 1800-talet. Se aven Australiainsight for fler detaljer.
Källor och referenser
Fyra centrala kriterier: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Dagstidningar sedan 1645 med Ordinari Post Tijdender.
Sammanfattning om dagstidning
En dagstidning kännetecknas av periodicitet, aktualitet och bred nyhetsrapportering minst veckovis i Sverige, med rötter från 1600-talet och stark historisk tillväxt.
Vad skiljer dagstidning från veckotidning?
Dagstidning har dagspresskaraktär och utkommer minst veckovis med nyhetsfokus, till skillnad från veckotidningars längre intervall.
När uppstod ordet dagstidning?
Belagt sedan 1780, relaterat till daglig utgivning.
Vilka är de största svenska dagstidningarna?
2006: Aftonbladet 416 500 exemplar, Expressen 326 000.
Vad betyder ”tidning” etymologiskt?
Från fornsvenska ”tidhning”, underrättelse eller nyhet.
Är alla dagstidningar dagliga?
Nej, minst veckovis i Sverige räcker.
Har svenska dagstidningar minskat i upplaga?
Minskande läsare men höga upplagor relativt andra länder.
Vilken var Sveriges första dagliga tidning?
Dagligt Allehanda 1776.
Du vill inte missa
Att Göra i Stockholm Idag Gratis – Kultur och Familjetips
Föra över bilder från iPhone till PC – steg för steg
Figurer i The Office – karaktärer, skådespelare och net worth
Bagaren och Kocken Butik – Kvalitet för kök och bakning
Gun Sjöberg Nej, Jag Ångrar Ingenting – Fakta Och Tidslinje
Dagstidning – Definition, Kriterier och Historia i Sverige
